Bete sig och klä sig som vuxna Får barn inte längre ta plats?

Får barn inte längre ta plats? Då man vill göra ett ställe mera barnvänligt skapar ett lekrum. Ett ställe där barn kan umgås, avskilt från andra för att inte störa, skriver Nina Nyman i antologin Denna framtid är vår.

I stadsdelen där jag bor gnisslar gårdarnas gungor. De gnisslar eftersom ingen tynger dem neråt. Föräldrar skjutsar sina barn till hobbyer efter dagis och skola. Till rum som är ämnade endast för barn.

Chefredaktör Nina Nyman skriver träffande i Astras 100 års antologi, Denna framtid är vår (Förlaget 2018), om föräldraskap och feminism. Då man vill göra ett ställe mera barnvänligt, gömmer man undan barnen, skriver hon. Man skapar ett lekrum där barn och föräldrar kan umgås med andra likadana. Avskilt från andra, för att inte störa.

Rätten att inte skaffa barn har varit en stor feministisk fråga. Den är jätteviktig, men det har också uppstått en attityd att det är slött med barn.
– Nina Nyman i Hbl

Det föds allt färre barn i Finland. Befolkningsförbundets Familjebarometer har undersökt varför unga vuxna skjuter upp föräldraskapet. En orsak uppges vara den motstridiga bilden av familjelivet. I kartläggningen framkommer att småbarnslivet uppfattas som skrämmande, karriären och parförhållandet som viktigare och att unga väljer barnlöshet. Bland svaren finns också ett krasst: jag inte tycker om barn.

Det är viktigt att diskutera och lyfta fram föräldraskapets svåra aspekter. Men ibland kan jag känna att man snarare bekräftar och förstärker bilden av den jobbiga småbarnstiden än bidrar med stöd. Och i kläm kommer förutom föräldrar också barn.

Barnvagnen rullar genom den stora klädkedjans barnavdelning. Jag ser leggings, hoodies, träningstossor, skärmmössor, solglasögon … De kläder som omger mig kunde vara miniatyrmodeller av kläderna från vuxenavdelningen och ungdomsavdelningen.

Och det slår mig – får barn inte längre vara barn? Förväntar sig samhället att barn ska vara små vuxna?

Nyman skriver hur hon upplever det som svårt att inte som vuxen skämmas då barnet inte följer de sociala koderna som gäller för vuxna. Hon skriver om en rädsla att störa andra vuxna.

Ska barnen klä sig som vuxna för att dölja det facto att de är barn? Inte gråta, inte springa opassande omkring? Inte störa oss vuxna? Kanske helst av allt peta på en pekplatta i tunnelbanan för att inte ta plats?

”Vad synd att du inte kom loss …” kan jag ibland få höra då jag inte kan delta på ett evenemang ämnat för vuxna.

Men det är bara en kort stund barnen håller mig i handen, det är en kort stund de sätter sig i famnen.

Men vi kan säga så: ”Jag kom inte loss.”

Ibland är det lättare att svara så, än att ta diskussionen om att jag faktiskt vill vara med mina barn. Att de för tillfället går före allting annat. Att det stora delar av tiden är alldeles underbart och att det inte enbart är slött.


Hbl: Feministen frågar: ”Vilket samhälle skapar vi om föräldralycka är att vara utan sitt barn?”

Befolkningsförbundets Familjebarometer: Nuorten aikuisten näkemyksiä lastensaannista Miksi vanhemmuutta lykätään?


Följ Singelmamman på Facebook för flera positiva inlägg om föräldraskap och singelföräldraskap. <3

Dela:

About Singelmamman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *